Oj, vad trött jag är! Men ovanligt pigg för en onsdag. I måndags firade vi "Kanelbullens dag" på skolan. Alla specialklasser fikade bullar tillsammans och sen fick de elever som ville uppträda. Ögonen lyste av glädje på dem av att få stå på scen. Det är så det ska vara! De njuter av stunden. Idag följde jag med några elever på hemkunskap, jag har förmånen att få laga mat med dem 1-2 ggr i veckan. Idag bakade vi lingonpaj, det blev väldigt gott, men det gäller att vara snabb så att inte elever eller ingredienser försvinner. Jag är så imponerad av hur duktiga de är, de hade morgonmöte själva imorse. Jag var orolig att det skulle spåra ur totalt, men jag kan svära på att de fixade det bättre än om jag försökt leda det. De var inte ett dugg nervösa. De har exakt koll på dagarna. Och tjejen som styrde mötet är en grym ledarfigur, det var: "tyst i klassen", "sitt still", "nej, det är onsdag i dag, skriv det", "skriv ordentligt; så här stavar du...", "bra, nu gör du rätt".. Ja, jag blir alltid lika imponerad. Man tror inte de är så självständiga som de faktiskt är. Jag kan lära av henne, att vara mer bestämd och mindre orolig att göra fel, bara våga köra på och ta intiativ. Ändå är jag grymt trött när jag far hem vid två-tiden. Imorgon ska jag vara med på badet, men jag ska inte vara med i vattnet.
Jag har själv börjat vara med i en badgrupp på Terapibadet. Det är helt vanlig vattengympa, men det är i en varmvattenbassäng så det känns som man slappnar av på ett annat sätt. Jag blir behagligt trött av det. Det känns bekvämt i kroppen hela dagen och jag blir lugn. Jag tror verkligen att jag behöver det, få lite hjälp med att slappna av. Däremot blev jag så nervös av upptäckten att bastun var för både män o kvinnor; det var en karl i bastun när jag klev in, så att jag tappade handduken, sen blev jag så nervös av att jag tappade handduken att jag tappade den en gång till. Ja, inte helt o hållet, men ändå -pinsamt!
Jag blev precis uppringd av en forskningssjuksköterska som vill ha mig med i en undersökning om psykisk ohälsa och infektioner tidigare i livet. Det enda jag ska göra är att ställa upp på ett blodprov. Jag får 200 kr för besväret. Så jag ska träffa henne på psykmottagningen kl 10 på fredag. Hon var noga med att beskriva vägen dit och hur jag skulle känna igen henne. Men jag tror inte hon vet att jag själv har kontakter på öppenvården, för hon sa att jag är en frisk "kontrollperson". Borde jag upplysa henne om att jag mycket väl hittar till APM? I och för sig kanske inte mina problem räknas, då de verkar söka efter personer som varit sjuka i psykoser. Men man vet ju inte, jag borde kanske vänta med att säga något om det tills jag fått pengarna?
Jag trodde jag skulle storplugga idag. Men icket. Jag har inte kommit igång än. Däremot har jag äntligen fått tag i den rekommenderade kursboken. Så nu är det bara att starta. Okej, får försöka göra ett litet ryck nu. Sen kanske det blir lite träning, jag är sugen på att avreagera mig lite. Jag var på Samba igår, men det var lite för "lugna" steg och lite för svårt att hänga med i rytmen och rörelserna. Men det var roligt! Jag ska återkomma efter jul har jag bestämt mig för.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
*kramar om länge*
SvaraRaderaLingonpaj låter supergott ju!
Jag ska på intervju imorgon igen *nervös* på ett gruppboende för barn och ungdomar med Funktionshinder.
Hoppas att du har det bra annars fina!
Kramar