2009/10/22

filmer


Haha.
Jag tittade på Chock från 1997 med Ernst-Hugo Järegård på tåget upp...


"Sanden stannar upp i timglasen. Hon tar ett andetag, hon sitter stilla, instängd. Var är hon? Någonstans… Först när tiden står still märker man att den finns. Efter de skrikande ansiktena kommer en lång, lång tystnad. Bara en svartsjuka som krasande steg i ett bröst tränger sig in, vill in. Det går inte att står emot, till slut fastnar hon.
Ensam.
Om man nu går vilse i en skog, det är inte alls så farligt, det är bara att gå i en riktning, försöka gå, hitta ett mål, hitta en utväg. Ja, man kan till o med gå efter stjärnorna, det är bara att fortsätta gå. Slutligen hittar man en utväg. Men om man går vilse inne i sig själv, då finns inget yttre att navigera efter. Man kan inte se nån riktning. Man är instängd, det är låst. Man kommer inte... man försöker, man försöker på alla sätt o vis. Man försöker t o m med våld, vad som helst. Men det finns ingen väg ut. Det finns inte ens några fönster.
M a n  k o m m e r  s t ä n d i g t   t i l l b a k a,  t i l l b a k a,  t i l l  s a m m a  s t ä l le.


Dike. Var är Dike? Vem är Dike? Det är inte lätt för en människa att märka vad som omger henne, vad som formar henne. Jag undrar ibland om det är rättvisan eller människan som är blind. Det finns saker som man inte kan acceptera, inte får acceptera, det finns gränser som inte får överskridas. Men man försöker, man försöker. Ända tills den punkt då…


Hur kan vänskap förvandlas till fiendskap? Vem är det som skänker den blindhet? Vems ögon är det som förråder vems? Stämmer det att hämnden är ljuv, eller är det sant, att den som grunnar på hämnd han håller sina egna sår öppna? Att förråda och sen. Vi ber ju bara om mer liv, vi ber ju bara om ytterligare en chans. En bön om vänskap.


...Men vad i herrans namns ska det här tjäna till? Det är inte därför, det är inte så vi nånsin lär oss. Älskade, det som egentligen sker ser vi aldrig. Aldrig, aldrig, och skulle vi se det skulle vi bli lyckliga människor. Lyckliga människor. Vem skulle orka med det?"


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar