samhället

Vad får man skriva egentligen?

Jag vill inte leva i det här samhället. 
De frågar varför jag inte orkar. Jag undrar hur någon kan orka! Och om ingen egentligen har mer energi än jag - är det då inte en konstig fråga? Varför ska alla prestera något som ligger på bristningsgränsen? Är det okej? Varför kan man inte lägga ner på kraven istället? Man gör det man ska ändå, säger de, man bara gör det, det finns inget val, man gör det ändå hur mycket man än vill ge upp...för då är man en bättre människa? Eller kanske bara en olycklig människa. Jag har det inte svårt så då måste alla vara lika olyckliga. 
För man måste orka - varför? Det är så samhället fungerar. För att kunna överleva måste man anpassa sig efter det. Men jag känner mig stundom som en robot. Ihålig. Det finns ingen känsla, bara göra allt det som krävs för att komma tillbaka. Det är ju det jag vill nå. Kämpar och kämpar men ska jag ge upp alla andra behov för det? Ska man inte få något tillbaka någon gång? Ska jag inte få ha några behov? Man måste pressa sig. Man tar ett djupt andetag och hoppar i det kalla vattnet. Man bara gör, som en robot. Vad är då mitt liv värt?
Jag vill inte leva i det här samhället.

"For anyone"

Det har hänt mycket i helg från alla håll och vänster. Så kan jag sammanfatta det. Ska nog inte säga mer, ska istället anställa en manager. Tänkte igår att jag nog är för mjuk för att vara så här öppen, ärlig och mån om andra(men så får man inte beskriva sig va?) För tvivlande på mig själv för att tro att andra uppskattar den som jag är. 
Jag tror många fungerar så.
Jag kollade även på Golden Globe Award. Mo'Nique(som spelar den dysfunktionella mamman) fick pris för bästa kvinnliga biroll i filmen "Precious". Hennes tal berörde mig, det inspirerade till mod. Det behöver inte alltid vara personligt men kan ändå ge mod.
"For anyone who's ever been touched: It's now time to tell" Förutom att det är viktigt var det var en väldigt vacker mening om något som är så svårt.

kyrkcafé

Urch, vilken jobbig vecka det har varit. Har varit så trött. Och så pms på det, eller så blev allt extra jobbigt på grund av det.
Vi skulle egentligen ha information på komvux fram till klockan tre idag. Vi var klara halv elva så for jag tillbaka till min praktikskola fast jag inte planerat det idag. Eleverna säger så roliga saker ibland att man blir på bättre humör bara av det. Eller, de är inte "bara".
Idag ska jag vara väldigt from och gå till kyrkan halv åtta- på en fredag. Jag är faktiskt nervös - jag brukar inte gå till kyrkan på det här sättet. Det är en frikyrka, jag har en fördom om att de ska hoppa på en där och läsa böner för en. Jag kanske är skadad från min uppväxt i norr. Ja, får se hur det blir.

snöflingor i filmjölken

Det finns vissa texter och sånger eller bilder som bara får en att stanna upp och Wow! vad djupt det berör. 
Och man lyssnar på den där låten om och om igen, läser novellen tills man kan varje rad, man sparar dem utan att riktigt kunna förklara vad det är som gör att det känns så starkt. 
Man kan inte sätta fingret på vad det säger en, varför man tycker så mycket om dem.
Ibland kommer förståelsen, ibland flera, flera år efteråt. Nästan självklart ser man varför det var så träffade. Det som uttryckte det där inom mig som jag inte visste eller inte kunde tala om.


- Maria, gå och sov nu!

Hon visste aldrig att hon hade ett eget jag. Från det hon var liten hade hon förberett sig på att offra sitt liv när de andra ville det.

Hon visste inte att hon hade ett eget hjärta förrän hon gav sig ut på sin vandring bland främmande folk. 

Hon visste inte att hon hade något val, förrän hon valde att lita på prinsessan hon var satt att passa upp på. 

Och hon visste aldrig sitt eget värde förrän hon mötte en man som förstod hennes styrka och som kunde känna sötman i hennes namn: Elske.

Serious Richard

Weeho - det är härligt väder! Jag åkte (haha) hela två km med längdskidor igår. Måste helt klart köra på hårt med alla vinteraktiviteter när det finns så mycket snö. Så mycket friare det är att göra saker tillsammans än att bara prata o prata (även om det också är viktigt) allvarligt och seriöst hela tiden. 
Och varför vill tjejer helst umgås två o två? Det kan vara fint att vara fler ibland (och så behöver inte jag vara så rädd att den andra tycker jag är för tråkig). Så tänker jag i allafall, det är lättsamt, man behöver lättsamt. Åtminstone jag.

I was so lost and you were so profound
You taught me how to fly with my feet still on the ground
And you told me to be what it is that I was
No matter what all of the businessmen said

Serious richard why do you frown like you do
Why do you think the whole world is after you
Well you're probably right and it's probably true 

about me too

'cause sometimes the world ain't sweet
Oh these days when was it ever
Maybe it's just this city hurts
Oh richard I love you worse

We were so smart richard
We liked our love we loved to live
Out in the streets we knew how to give 

Serious richard where did you go
I never thought an ending we would ever know
Now it's so cold without your love

uppstart

Varför ska jag vakna så tidigt jämt o jämt? Inmonterad väckarklocka i kroppen skulle jag tro. Blir så less! 
Suttit och läst på komvux hemsida - försökt klura ut vad jag blivit antagen till. Men jag vet fortfarande inte, ja, jag vet ju att det är något inom omvårdnadsprogrammet, men vad? Förväntansfull, håller tummarna på att det blir bra, på onsdag ska man registrera sig så då borde jag få veta mer. Eller så försöker jag ringa dem idag...det kan ju inte skada. 

Jag tycker att jag är självständig. Osäker är jag, men självständig. Jag har inte svårt att utföra saker, det jag blir rädd för är att andra människor inte tycker om mig. Jag blir tyst och ibland ensam. Jag tycker ändå att jag är självständig.

Hemma

Det är skönt att komma hem. Men ovant också. Plötsligt är inte familjen överallt omkring en längre och tjafsar och tjatar - ingen som ropar "Mariaa, kom!" var femte minut. Ingen att bråka med. Tomt.
Varför flyttar jag inte närmare? Jag undrar det ibland.

Men här har jag mina vänner. Det är därför.


Snälla kyla, ge dig lite så vi kan åka i backen snart.