lyckas

Jag känner mig otroligt stressad. Det blir så där, att allting går runt och runt i huvudet och det är svårt att inte tänka på det. Jag är fruktansvärt trött och sliten så har ibland yrsel till o med när jag ligger ner. Det är ologiskt, egentligen ska man bara sluta oroa sig! Känner mig så tjatig och irriterad.

Det är fem veckor kvar sen kan jag andas ut men det känns som fem år! Jag ska klara av det, så är det bara. Jag ska titta på julkalender och sen åka till skolpraktiken, ringa tandläkaren, åka hem och ringa några samtal, skicka in mina betyg och alla kvitton, äta mat och gå på stickcafé, skriva provet på fredag, ha helg . Gå tillbaka till praktiken på måndag, och fortsätta så fram till tisdag veckan efter. Förbereda mig inför julen hemma kanske gå till den hemska tandläkaren. Julklappar, julkort och influensavaccin får komma i andra hand. 

Sen är det bara att se till att jullovet blir okej, koncentrera sig på att göra det bästa och om någon ändå inte respekterar mig så är det de som ska skämmas, inte jag och då är det bara att ta närmsta tåg eller buss hem. Eller hur? Åka buss är inte svårt. Man betalar biljett och sen sitter man på en stol, det är inte alls svårt. Det kallas inte att fly, det är inte löjligt och överdrivet om man gör det lugnt och sansat, det är att vara vuxen. Eller? Jo, men se lugn ut, det KAN jag. Det kommer gå bra. Jag kommer säkert inte behöva åka någon buss. Ska krama lillebror. De längtar också efter mig. Det behöver inte bli perfekt, det ska bara bli okej. Okej är ganska lyckat. Okej är väldigt lyckat. Nästan perfekt.